Kategoriarkiv: Asfalt

Asfaltering

Asfaltens beståndsdelar och användningsområde

Asfalt är den vardagliga benämningen för asfaltsbetong som är det absolut vanligaste materialet vid vägbyggen. Den absoluta majoriteten av vägar som byggs i dagens samhälle består av asfalt på grund av materialets komparativa fördelar. I grunden är materialet finkrossad sten som binds samman av ämnet bitumen, som i sig består av kolväten och utvinns ur petroleum. Asfaltsvägar består av flera konstruktiva lager. Närmast ytan lägger man ett mer slitstarkt lager med högre stenkrosskoncentration för att vägen ska hålla längre. Denna utveckling har eskalerat under senare år på grund av de moderna dubbdäckens stora slitagepåverkan på vägarna. Ju högre koncentration stenkross ju längre håller sig vägen. På större vägar lägger man ofta även ett bärlager av asfaltsbundet grus och även ett bindlager av asfaltsbetong för att de förväntas trafikeras av tunga lastbilar och därför måste klara mycket vikt utan att deformeras.

På senare år har man även lagt ner resurser i arbetet med att utveckla så kallade lågbullrande beläggningar, som syftar till att minska ljudet som uppstår på högtrafikerade vägar. För att uppnå detta adderar man en beläggning av dränerande asfaltsbetong, som är mer porös i sin karaktär och på grund av detta absorberar en del av ljudet som uppstår. Den absolut senaste utvecklingen inom området är gummiasfalt, som består av två procent gummi. Till en början gjorde man försök att lägga gummiasfalt med så kallad torr metod. Resultatet var långt från tillfredställande varför man numera använder den så kallade våta metoden som däremot visat tillfredsställande resultat. Vid själva läggningen av asfalt finns ett antal olika metoder. Varmblandad asfalt hettas bitomenet upp till runt 150 grader celsius för att det ska bli mjukt. Vid denna temperatur blandar man ämnet med stenkross och andra tillsatsmedel för att därefter forma det med hjälp av maskiner som exempelvis ångvälten. Det är av största vikt att all formning hinner ske innan temperaturen sjunker till så låga nivåer att asfalten svalnar. Man kan även använda sig av metoden som kallas lågtempererad varmasfalt. Fördelen med denna metod är att den släpper ut 30% mindre koldioxid på grund av att asfalten endast behöver värmas till 120 grader, vilket i sin tur innebär mindre oljeförbrukning i asfaltverket. Temperaturen kan sänkas på grund av att vatten tillsätts till bitumenet. Utöver miljövänligheten är medför denna metod att asfalten blir mindre känslig för både oxidering och frostsprängning på grund av att den har lågt hålrum.

Den absolut viktigaste parametern vid asfaltsbeläggning är asfaltens livslängd. Man vill givetvis göra denna så lång som möjligt, både på grund av kostnadseffektivitet men även på grund av att vägarbeten ofta innebär trafikavbrott som man i största mån vill undvika. För att maximera livslängden behöver man lägga asfalt med hög deformationsstabilitet, nötningsmotstånd, beständighet, täthet och enhetlighet. Den vanligaste orsaken till vägars nedbrytning är sprickor i beläggningsytan. Dessa uppkommer antingen på grund av att vägens livslängd lider mot sitt slut eller att vägen trafikeras av tyngre fordon än den är avsedd för, viket är vanligt för äldre vägar då transportbilar blivit allt tyngre. Av denna anledning byggs i stort sett alla nya vägar för att klara tyngre transporter.

Företag som bedriver asfaltsläggning varierar i storlek beroende på hur mycket väg som ska läggas. Även om det finns mindre aktörer är det ofta de riktigt stora företagen som genomför större vägbyggen på grund av att dessa projekt kräver en hel del maskiner, anställda och material. Då vägarna beställs av den offentliga sektorn gäller även lagen om offentlig upphandling, vilket kan ses som en fördel för de större företagen då de har administrationskapaciteten som krävs för att beräkna anbud i den storleken. Storföretagen som utför vägbyggen finns i län i hela landet, exempelvis i Skåne.

Asfalt Skåne